Trasig?

Varför går jag loss på kvällen och blir galen?
Jag blir fan galen på mej själv, förstår mej inte på mej själv. Det är sjävligt knepligt. Alla tankar snurrar när man väl sätter sej ner för att ta det lugnt. Vafan är detta?
Varför är det inte bara bra, som förut?
Eller är det något jag har missat?. Ja allt måste lösa sej. Sen så har vi ju mej oxå, jag är ju. ååh vet inte vad. Dum, tror på allt, hoppas på allt. Blir galen på allt som jag tror skulle vara på något annat sätt. Men fy vad trött jag blir.

Men klaga får jag fan göra, hur mycket jag vill. Speciellt när jag är som jag är nu. Det är inte alls okej. Vill bara ha någon som håller om mej inatt, men vad får man göra? Sova i sin ensamma stora säng själv, helt ensam. Så blir det kallt med och inte det minsta mysigt. ÅH!